Hemma igen

Det blev ingen långvarig vistelse till fjälls, men det var kul om man bortser från alla j*vla mygg, knott, svidon och att tältet läkte in lite vatten.. Man kunde helst seriöst inte ens laga mat ute eller stanna för att dricka vatten för då blev man totalt uppäten. Och inte heller var det så mycket bättre inne i tältet eftersom att myggnätet inte hade hål som var små nog, så där tog sig miljoner och åter miljoner svidon in. Har dom aldrig hört talas om myggmedel tänker ni säkert nu, men jodå det har vi. Det hjälpte ungefär så länge man höll på att spruta på sig det och sedan var dem som galna igen.
 
 
Men i alla fall, efter att vi gått från Nikkaloukta och ungefär 7 km så stannade vi och slog upp tältet, men efter att vi varit där i någon timme så började vi gå igen runt 20.00 på kvällen. Vi stod inte ut med alla dessa flygfän och det hade kommit en rejäl åskskur tidigare när vi åt middag, så det var blött/fuktigt också. Vi ville komma närmare Kebnekaise fjällststion så att vi kunde gå dit på morgonen och hinna med första helikopterturen ner till Nikkaloukta igen. Efter att vi gått i ungefär 2-3 timmar så stannade vi och slog upp tältet eftersom att vi nu såg fjällstationen någon kilometer bort. Det tog inte länge innan vi somnade, vi hade ju trots allt gått 17 km med typ 15-20 kg på ryggen..
 
Kebnekaise fjällstation på håll.
 
Morgonen därpå, alltså igår morse så började vi gå strax efter 07 på morgonen och kom fram till fjällstationen ungefär en timme senare. Där gick vi direkt in till receptionen och köpte biljetter till helikopterturen och sedan köpte vi oss var sin Kebnekaise-tröja. Det var ashäftigt att åka helikopter! Det var första gången ever för mig, så det var riktigt kul! :D
 
Helikoptern vi åkte med.
|Bilderna snodde jag från Hanna, eftersom att min kamera inte var med.|
 
När vi kom ner till Nikkaloukta så var det nån timme kvar innan bussen skulle gå så vi duschade och tog på oss våra nya t-shirts och sedan köpte vi oss glass och dricka. Det blev som sagt inte riktigt som vi tänkt oss, men det är ju inte kul att försöka stå ut och bara plåga sig själv. Nästa gång sover vi i stuga!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0